Poolstunder kan ibland vara de bästa. Dagen började med en riktigt sen uppstigning och en lång och mysig frukost efter gårdagens sena sänggående. Sakta drog vi oss ur vår lilla grop till rum och upp emot den lilla men mysiga poolen på detta pittoreska hotell. Hela förmiddagen tillbringades i princip vid poolen, men då i skuggan för att Emelies röda ton på kroppen inte skulle gå ännu mer åt tomathållet. Vi gjorde många kullerbyttor och dylika aktiviteter i poolen som svalkar perfekt i den otroligt hettan som slår emot oss varje dag. Kanske det som finns är att svalka sig i kombination med att lyssna på en riktigt bra ljudbok och ha djupa samtal med sin flickvän.

Efter detta var det dags för matlagning. Lunch skulle serveras och tillagningen gick relativt smidigt. De champinjoner som skulle ackompanjeras av löken och pastan hade legat i en plastpåse, visserligen öppen men med en aning av vitt ludd på sig. Jag skalade dem noggrant och dessa stektes utan smör (eftersom vi inte har något, vi tänker på figuren och smaklökarna och kör med färskost istället för grekiskt smör). Denna härliga kompott blev lite bränd men vad gjorde det. Till pastarätten hade vi en slak grönsallad och lite andra nyttigheter.

Maten var god men precis när Emelie tagit sin tredje tugga så ser jag en liten larv (för att förtydliga var den max 0,5 cm lång och grön, antagligen en liten växtlarv från salladen som kunde tvättats bättre) men Emelie blev helt tom i blicken när jag förvånat utbrast att jag hittat en insekt i maten. Tyst så slutade hon äta, förlorade prat och mat lusten. Jag inspekterade min mat och mina svampar noggrant (efter att ha hört om Karl Johan historien) men finner ingen annan larv och äter vidare. Snabbt slängde Emelie sin mat och tog lite pasta med salt på. "Gott", tänkte jag.

Sedan bar vår kos mot Fira där vi skulle spendera kvällen och vi hade fått råd (snarare blivit tvingade av husvärden Debbie) att se solnedgången i Imerovigli, en by strax norr om Fira med fantastisk vy. Det vi inte fick höra var att hela promenaden var en lång uppförsbacke. Att vi i våra eleganta kläder snabbt blev svettiga och fick återuppleva känslan från vulkanen dagen innan. Men efter den långa promenaden med fantastisk utsikt så kunde vi konstatera många saker.

- Att Imerovigli är den mysigaste byn på ön med en massa romantiska hotell med fantastisk utsikt som vi säkerligen inte hade råd att bo på men kanske kan det i framtiden.

- Att vi satt upp ett fint lås med våra namn på, på ett av stadens finaste staket med utsikt över hela Caldera (viken innanför Santorini).

- Att amerikanare är överallt på denna ö. I varje vrå, gatuhörn och trottoarkant.

Vi såg den fantastiska solnedgången med lugn bakgrundsmusik från ett närliggande lyxhotell och smaskade i oss våra persikor inköpta på "BIG discount". Mysigt tycker vi. Inga ord kan beskriva hur underbar känsla det är att se solen sjunka ner i havet, sakta men säkert. Middagen avnjöts på en närliggande restaurang med ytterligare fler amerikanare och en otroligt god fläskgyros.

Tillbakavägen till Fira gick snabbare nu när temperaturen och lutningen sjunkit. Emelie var stressad medan vi letade lite souvenirer i Fira vilket resulterade i att vi var vid bussen 20 min innan avfärd. Men vi kom iallafall hem i tid och somnade otroligt trötta. Puss!

/Bäckis