Dagen började på Naxos och slutade på Koufunissi. En riktig resdag som började med en alternativ frukost med mackor som bestod av fetaost, parmesan, färskost och grönsaker. Sedan packade vi snabbt innan vår käre värd Nikos körde oss till hamnen och vinkade iväg oss innan vi gick på den två timmar långa färden mot den nya destinationen. Båten var inte lika rolig som den förra men det mest spektakulära var hur den här 125 meter långa båten kunde komma in i hamnar och i vikar mindre än Hässelby Strandbad, Ljugarn (för er Gotlandsbor) eller Velamsund (för er Nackabor). Hur kaptenen samtidigt som han åkte in i dessa vikar för att lägga till skulle rotera fartyget 180 grader för att docka med aktern. Det var inte många meter till godo och i de skarpa svängarna höll jag om Emelie då det kändes som båten skulle välta (lika nojig fortfarande bevisligen).

Tillslut kom vi till Koufunissi och började en vandring genom den lilla byn för att komma till vårt hotell. Under själva avstigningen av båten var det nästan panikstämning. De flesta som åker färja i Svedala går på via en brygga men här i medelhavet går man ut tillsammans med bilarna från bildäck och på bildäck står även väskorna. Vid varje avstigning så råder det huggsexa bland väskorna (finns ingen kökultur i Grekland, tyvärr) samtidigt som båten kränger, vibrerar, barn skriker och bilmotorer surrar.

Hotellet var väldigt mysigt och vi har utsikt mot hamnen och kommer nu kunna skåda alla spännande båtar som ankommer till den lilla ön. Det mest häpnandsväckande är förmodligen att duschen inte har något draperi som de flesta andra duschar. Det enda som blockerar vattnet från resterande delen av badrummet är en ca. 1 decimeter hög kakel kant. Det ska även noteras att rummet är så litet att benen är i duschen när man skiter och vattnet i hela badrummet när man duschar. Så jävla grekiskt.

Vi gick igenom ett sömnigt Koufunissi på eftermiddagen i jakt på mat och hamnade på öns berömda restaurang "Captain Nikolas". Emelie fick tillslut lite köttfärssås med spagetti efter flertalet nekanden av servitören. Kanske fel att äta 16:00 i Grekland när alla har siesta. Själv åt jag friterad "skate" som servitören försökte förklara vad det var. Det var en platt fisk och jag tänkte på rödspätta men Emelies och servitörens viftande och förklarande tydde på annat. När jag ätit den goda fisken som var otroligt mjuk och mild fick jag reda på att det var rocka. Då har man ätit det också...

Vi måste även ge kapten Nikolas och hans kompis lite utrymme i vårt inlägg. Jag har aldrig sett två personer som så bra passar in i stereotypen "sjömän". Nikolas satt inne på sitt kontor och rökte när han tog betalt av oss. Han var stor med en röd näsa och en obehaglig utstående leverfläck på ena ögonlocket. Man såg att han varit med om ett och annat och att han var rejält sliten. Det blev bättre när hans kompis kom in, med bara en hand. Kapten krok tänkte jag i mitt stilla sinne.

Efter vår måltid gick vi till en liten pittoresk begravningsplats uppe på en klippa vid havet och passerade förbi en bedårande get (även kallad Nils). Dagen avslutades med ett snabbt dopp och en god men sen middag på en närliggande bar. Puss!

/Bäckis

PS. Bilder kommer inom kort (internetet här ute i ödemarken är inte som hemma i Hässelby).