Under en resa där man passerar många olika platser och sammanhang så möter man olika spännande människor. Vissa människor är för spännande för att bara glömmas och där det faktiskt kan vara värt att tänka över dem en gång till. Här kommer resans första personanalys;

Den tragiska tysken (Horst)

På en flygplats i Europa sitter en man. Redan vid första anblicken ser han lite nergången ut. En stor hängandes mage, en tjocktröja över en tjock flanellskjorta trots värmen, fettigt hår och en omatchande ryggsäck vittnar om att utseendet inte är personens viktigaste prioritering. Sakta sitter Horst och fepplar med sina tjocka fingrar på sin laptop som han balanserar på den för stora magen. Blicken är flackande och kontaktsökande. Horst frågar om vi kan vakta hans grejer medan han uträttar sina behov men vi ska precis gå till vår gate. Han tar då med sig alla saker och går men kommer snabbt tillbaka och under den lilla tiden mellan att han kommer och vi går så blir vi överösta med information. Horst frågar vart vi kommer ifrån, vart vi ska och vill nog inte veta det utan vill själv berätta att han varit på fotbolls EM och att han är påväg hem. Vi frågar honom vad han gör i Rom när VM var i Frankrike. Snabbt svarar han att biljetten varit billig och vi hinner inte fråga varför han reser ensam innan vi går. Vill vi ens veta det? Ensam, kontaktsökande i mitten av Europa: tragiskt.

Den bohemiska holländaren (Constantijn)

På ett flygplan i Europa sitter en man. Redan vid första anblicken ser han lite alternativ ut. Ett par fladdriga linnebyxor, ett par slitna skinnskor av bra kvalité och ett stort skägg visar att den här mannen är någonting utöver det vanliga. Vi möter denna man när vi ska sätta oss på flygplanet och Constantijn sitter då och läser tung grekisk litteratur som handlar om de grekiska gudarnas relationer. Efter att under halva flygningen arbeta sig igenom denna bok med största engagemang så öppnar han sin enkla och slitna anteckningsbok och börjar skriva. Den enda gången han slutar är vid beställandet av en kopp te (såklart). Han skriver om Grekland, sin förälskelse till detta land och sin relation till det olika gudarna. Men även några telefon nummer och vilka han ska möta i Grekland. Bohemiskt värre.

Den omotiverade pappan (Janis)

På en båt i Europa sitter en man. Redan vid första anblicken kan man se att det inte finns överflöd av energi. Under den tidiga morgonen som råder spelar han ute på däck spel med sin son. Sonen är entusiastisk och livlig men det är inte hans far. Bakom de dyra solglasögonen faller ögonlocken gång på gång. Han har engång varit en surfandes cool kille men nu vittnar den skymntandes magen och det ofixade håret om att så inte är fallet längre. Snart somnar Janis med hans fru som redan ligger och vilar på en av båtens bänkar. Barnet är nu ensamt och föräldrarna har antingen uppfostrat del väl (mindre troligt) eller bara tur för barnet tar det mycket lugnt och springer inte iväg på något sätt. Man kan undra varför föräldrarna är trötta, varför de var uppe sent kvällen innan och varför de varit bortresta och nu är påväg hem till Janis grekiska familj. Men en sak är säkert, det var nog ingen önskad graviditet och varken Janis eller hans flickvän är särskilt engagerade föräldrar. De skulle kanske tänkt på att skydda sig den där heta kvällen i juni 2009 på Ios strand.

/Bäckis